Istanbul

Innan jag åker ska jag hångla upp gatorna här
hångla med gatorna här
Dra min tunga över kullerstenen
runda varje gränd
Och lyssna till det meningslösa språket
det som inte betyder något
det som bara bär på röster
bara bär på kropp
Så att jag tydligare kan se
känslorna i ansiktena
Och öppna mitt hjärta mot världen
Lyssna till det som bara är rytm och melodi
bara är musik
Ord vars början och slut jag aldrig riktigt anar
Det språk som säger restaurangen är fullsatt men vi löser det
Det språk som bjuder på en kopp te
Allt är inte bra här
de hindrade en kurdisk man
stoppad vid vallokalen
och den där kaffeförsäljaren är förresten civilpolis 
och jag glömmer aldrig Esras blick när vi satt på café 
och hon sa åt mig att vi inte ska prata så högt om Herr E.
Längs gatan står uniformdudes och biffar sig med automatvapen 
Det ser läskigt ut men alla vet ändå om att de flesta av vapnen är fake

Allt är inte bra här men jag dansar så sanslöst gränslöst till livemusiken
på ställen som stänger när folk vill gå hem
Tid är pengar
eller så sitter man kvar och tar en till kopp te
i delikata tulpanglas
spelar ingen roll att det är natt
man kan alltid dricka te
Allt är inte bra här och jag är en vit romantiker
ett menlöst mähä á la millenniegenerationen

Publicerad av suzanneskriver

En skrivande människa.

Ett svar på “Istanbul

Lämna en kommentar